Posted by Lars Sjögren in Kultur, Musik.
Tags: Aftonbladet, allmänt, Bernt Rosengren, Bo Nilsson, Christian Lindberg, Dagens Nyheter, Expressen, Gary Burton, Jazzmusik, klassisk musik, Knut Sönstevold, konstmusik, Magnus Öström, Martin Fröst, massmedia, Michael Jackson, Svenska Dagbladet
Tonsättaren Bo Nilsson figurerar sällan i massmedia
Popartisten Michael Jackson har avlidit. Denna händelse dominerar massmedia fullständigt. Som vanligt är det kvällspressen – Expressen och Aftonbladet – som skriver mest angående detta. Ofta billiga skriverier, skvaller och annan lappri.
Tidigare var det en tydlig skillnad mellan kvällspress och tidningar som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, gällande slik rapportering. Numera börjar denna differens, alltmer att suddas ut. Uppenbarligen handlar det om att öka upplagan.
Vill läsekretsen i DN och Svd läsa alla dessa artiklar om Jackson? Tänk om det istället är så att de vill informeras om vad som händer i den nutida konstmusiken eller jazzmusiken.
Jag vill istället läsa om - sannolikt även många andra musikälskare – klarinettisten Martin Fröst, trombonisten Christian Lindberg, tenorsaxofonisten Bernt Rosengren, trumslagaren Magnus Öström, tonsättaren Bo Nilsson, fagottisten Knut Sönstevold, vibrafonisten Gary Burton……………….
Lars Sjögren
Posted by Lars Sjögren in Musik.
Tags: Barney Wilen, dixielandmusiker, Eje Thelin, Gröna Lund, Harald Svensson, Jazzmusik, John Surman, konstmusik, Lars Gullin, Palle Danielsson, Putte Wickman, radiojazzgruppen, rockmusik, trombone
Eje Thelin svensk jazztrombonist (1938-90) var en ledande kreatör inom svensk och internationell jazzmusik. Jag upptäckte honom under tidigt 70-tal, Thelin hade då redan varit etablerad på allvar sedan sent 50-tal. Han började som dixielandmusiker, för att tämligen omgående övergå till modernare jazz. Han spelade då med bl.a. Lars Gullin och Putte Wickman. I mitten av 60-talet, ägnade han sig i någon mening åt avantgardejazz. Han ledde en egen ”pianolös” grupp, med den franske saxofonisten Barney Wilen och en ung Palle Danielsson på kontrabas. De framträdde bl.a. på Gröna Lund. En liknande konstellation på dagens Gröna Lund vore närmast utopisk.
Eje Thelin jobbade sedermera som lärare i improvisation vid en musikhögskola i Österrike. Efter återkomsten till Sverige ledde han ånyo egna grupper. Företrädesvis spelade han med yngre musiker, t.ex. pianisten Harald Svensson och basisten Bruno Råberg. Under namnet Eje Thelin Group, gjorde man en del uppmärksammade konserter. Jag kommer ihåg en teveinspelning från 1974, då E.T. Group spelade tillsammans med den engelske barytonsaxofonisten John Surman.
Karakteristiskt för Thelin var att han under 70- och 80-talen, använde sig av vid denna tid – för jazzmusiken – ovanliga taktarter. 5/4, 7/4, 7/8, etc.. Dessa taktarter hade då sedan flera decennier används inom konstmusiken. En viktig ingrediens blev också rockmusiken. Trumslagaren levererade ofta ett häftigt rockbeat.
Thelin komponerade också en del för större ensembler under 80-talet. Några verk för radiojazzgruppen. Jag antar att han var autodidakt, vad beträffar orkestrering och trots en del hantverksmässiga brister i skrivandet , lyckades han ofta i sina kompositioner presentera sina okonventionella , komplexa och spännande idéer. Hans skrivande för större ensembler, var dock inte i paritet med hans improvisatoriska förmåga på sitt instrument – trombonen.
Lars Sjögren
